Det pratas ofta om ”Norrländsk noir” eller ”Norrland noir”,  Ofta är det berättelser i en ordkarg, mörk, svårmodig setting. Det är gärna jordnära, grovhugget och utan fernissa. Och i andra änden på skalan inte sällan uppblandat med poetiska inslag, mysterier och sagolika underfundigheter.  Man kan förledas att tro att Norrland bara är just så. Men Norrland är så mycket mer och norrländska författare står sig bra, både den nya generation som växer fram och de närmast odödliga föregångarna – riktiga storheter i svensk litteratur. Jag är väldigt stolt över mitt norrländska ursprung i Ådalen, som så många gånger varit i centrum för svensk historia.

DEN NYA GENERATIONEN

  • Straff av Ann-Helén Laestadius. Ett svenskt trauma och en svensk skam. Den här berättelsen om en nomadskola för samer bygger på vekliga händelser. Blogginlägg här
  • Den underjordiska solen av Andrea Lundgren är en roman om depression och samtidigt en hymn till naturen, en längtan till underjorden. Blogginlägg här
  • Sly och Skred av Sara Strömberg. Två delar i en spänningsromanserie med en kvinnlig huvudperson som löser brott i Jämtland. Kommer det fler delar? Läs om Sly och Skred här. 
  • Guds barmhärtighet av Kerstin Ekman är första delen i hennes Vargskinnet-trilogi som utspelar sig i           Jämtland. Norrländsk noir som skimrar av kärlek och ömhet. Blogginlägg här
  • När vi var samer av Mats Jonsson. Om att söka sin historia och sig själv men också om ett svenskt folkmord. som det  nästan aldrig talats om. Blogginlägg här
  • Jag faller som en sten genom tiden genom livet av Åke Smedberg. Är en stillsam och vacker novellsamling där det norrländska vemodet är en tydlig ton genom i stort sett alla texterna. Läs blogginlägget här.
  • Rovhjärta av Ulrika Rolfsdotter. Ytterligare en spänningsroman som utspelas i min barndomstrakt. Kanske något mindre norrländskt noir – men rätt intressant. Särskilt i det som handlar om människorna, relationerna och livet. Blogginlägg här.
  • Rotvälta, Slukhål och Djuphamn av Tove Alsterdal. En krim-trilogi om den trakt där jag växte upp. Berättelsen skimrar av Ådalens skönhet men ömmar också av de smärtsamma ärren i form av alla nedlagda sågverk och industrier. Minnet av en svunnen industrihistorisk storhetstid… Norrländsk noir! Läs mer här: Rotvälta   Slukhål   Djuphamn 
  • Stöld av Ann- Helén Laestadius. Noir så det förslår: arv, stöld, stolthet, traditioner, skam, sorg… fördomar, diskriminering… Läs mer i blogginlägget här
  • Testamente av Nina Wähä är en familjehistoria som utspelar sig i Tornedalen på 80-talet.  Här är mina noteringar om den.
  • janakippotrilogin av Karin Smirnoff. En mästerlig berättelse om ett alldeles eget universum fördelad på tre romaner. Jag har läst alla och har skrivit om två av dem; Vi for upp med mor och Sen for jag hem.
  • Inlandet av Elin Willows. Det norrländska inlandet skildrat utifrån. Blogginlägg här.
  • Norrut åker man för att dö av Ida Linde är en roman om ett brott. Väldigt mycket Norrland och en Volvo 240 på väg…
  • Jag ser allt du gör av Annika Norlin. Några korta noteringar här.
  • Ödesmark av Stina Jackson. Om starka destruktiva familjeband och hur svårt det är att bryta sig ur… läs mer här
  • Silvervägen av Stina Jackson är en psykologisk spänningsroman som utspelas just längs Silvervägen. En dekokt på ensamhet vs gemenskap, skogar och en gnutta konspirationsteori… voilá – norrländsk noir i spänningsform.
  • Hohaj av Elisabeth Rynell är en roman att sugas in i och bli berörd av den är stark, fruktansvärd och vackert på samma gång. Språket är fantastiskt. Den nominerades till Augustpriset och fick Sveriges Radios romanpris när den kom ut 2012.
  • Där rinner en älv genom Saivomuotka by av Pia Mariana Raattamaa Visén. Norrländsk noir – fast inte så hardcore noir. Inte så svart, inte så krasst och svårmodigt. Fortfarande ordkargt och norrländskt – men också ömsint, kärleksfullt och förlåtande. Det obligatoriska norrländska vemodet finns där, men snarare som en vacker spröd ton. En ton av ömhet och omsorg, sammanhållning och solidaritet. Läs mer här

FÖREGÅNGARNA

  • Ormens väg på hälleberget av Torgny Lindgren sätter verkligen tonen för Norrländsk Noir – mer noir än så här blir det knappast. En klassiker som inte går att förbise i norrländsk litteratur. Kuriosa för mig är att den utspelas i närheten av Lycksele i Västerbottens inland, där min mamma föddes och växte upp, och jag därmed spenderade en del sommarlovsveckor som barn.
  • Kapten Nemos Bibliotek av P O Enquist handlar om två barn som förväxlas vid födseln och sedan byts tillbaka till sina biologiska föräldrar, men berättelsen har många bottnar. Även här är det noir så det inte blir svartare. Jag är gillar verkligen P O Enquist. Flera av hans böcker har påverkat mej på så många plan.
  • Musikanternas uttåg av P O Enquist. Här är vi i de norrländska sågverkens land och ser arbetarrörelsen växa fram. Jag har vuxit upp vid Ångermanälven, om vilken det sades ”vart man såg så såg man såg vid såg” . Bruksmentaliteten som frodades omkring dessa sågverk har präglat mej. Därav kanske min fascination för ämnet.