Eufori

Tidigare i år så läste jag Glaskupan av Sylvia Plath, en återupptäckt av en läsupplevelse från min ungdom. När det nu kommer ut en romanfantasi om Sylvia Plaths sista år i livet så väcks nyfikenheten.

Omslagsformgivare: Sara R. Acedo

Glaskupan är en klassiker och Sylvia Plaths författarskap näst intill mytomspunnet. Att hon tog sitt liv strax efter att romanen givits ut har självklart bidragit till mystifieringen. Likaså det stormiga äktenskapet med poeten Ted Hughes och deras skilsmässa.

Berättelsen i jag-form är som ett fyrverkeri, en orkan av känslor och tankar som kantar vägen och leder till att allt faller sönder. Stämningsläget i självcirkusen växlar från näst intill manisk energi och lycka till den svartaste ångest – som ”corn flakes” i bröstet. Alla relationer och roller utmanas och tänjs till det yttersta. Författarskapet, moderskapet, rollen som hustru, dotter och granne – och inte minst rollen som främling. Den konstiga amerikanska poeten som inte passar in på den brittiska landsbygden. Hur får man ihop allt man ska vara i sig själv? Går det alls att förena ett stort konstnärskap med att vara förankrad i det vardagliga, i familjelivet? Hur lever man då? Vem är man då?

Och euforin? Hur kommer den in? Euforin är att klara av det vanliga, att vara någon, eufori över att ha ett bra liv, ett bra hus, en man och en trädgård med påskliljor (och kanske bikupor)… men också utrymmet och friheten att skriva, bli läst och därmed sedd.

Elin Cullhed 2021, Wahlström & Widstrand

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *