Det är något slags samiskt flow för mig nu. Jag följer upp läsningen av Herrarna satte oss hit med Aednan – en roman i poesiform eller poesi i romanform? Fint är det hur som helst… vackert berättat.
Så här säger förlaget ”Aednan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Eposet ÆDNAN berättar om två samiska familjer, vars öden speglar samernas moderna historia från 1900-talets början till vår tid.” och precis så är det.
Man får följa generationerna, glimtvis läggs pusslet och fram träder historien. Svensk kolonialism på hemmaplan, förtryck av urbefolkningen, diskriminering och tvångsförflyttning. Och samtidigt handlar det om tillhörighet och utanförskap, Längtan efter att höra till, få vara en del av rötterna – men sakna språket, dialekten kulturen som krävs för det.
Formen är kraftfull – kanske främst för det som inge sägs – det som finns i tomrummen mellan orden.
Linnea Axelsson 2018, Albert Bonniers förlag