Klassikerläsning: Frukost på Tiffanys av Truman Capote. Berättaren i den här kortromanen är en namnlös manlig författare som flyttar in i ett ruffigt flerfamiljshus i New York och blir helt besatt av den unga Holly Golightly. Hon är solen i bokens universum och han är en av planeterna som cirklar runt henne. Hela konstruktionen med ett lägenhetskomplex i New York som universum och relationerna mellan de boende som fokus känns bekant, det får mig att tänka på nyligen avlidne Paul Auster, det är något med hela upplägget och stämningen…
Holly är en flicka från landet som verkligen tar ut svängarna i storstan. Självständig och frimodig tar hon för sig i högt tempo av möjligheterna som bjuds. Det måste ha varit ett annorlunda kvinnoporträtt när det skrevs, hon är både gudinna och raka motsatsen. Det är ett porträtt skrivet av en manlig författare och den manliga blicken är tydlig… trots det framstår hon som ganska mycket subjekt i sitt eget liv, vilket säkert var rätt ovanligt i femtiotalets USA, när boken kom ut. Jag trivs med läsningen, det känns lite småtrevligt att tillbringa en stund i fyrtiotalets USA…som att se en mysig svartvit film. Faktum är att det också blev en mycket omtalad film med Audrey Hepburn i huvudrollen. Den blir jag nästan sugen att se också.
Truman Capote 1958. Översättning av Birgitta Hammar. Albert Bonniers Förlag 2017.