Åttonde huset – till åminnelse av en flicka av Linda Segtnan är en berättelse, eller snarare två berättelser, om verkliga händelser. Huvudtemat är ett olöst mord på en nioårig flicka som ägde rum för nästan 75 år sedan. Kring huvudtemat slingrar sig en annan berättelse som handlar om författarens besatthet av mordgåtan. Besattheten påverkar hela livet och igenkänningen är stor kring föräldraskapets kluvenhet. Vem har inte som förälder älskat, och längtat efter sina barn samtidigt som man försökt smita undan för lite egen tid, oavsett om det handlar om en extra stund i badrummet eller en kvart till framför datorn?
Besattheten hos Linda Segtnan drabbar mig. Jag kan känna igen den i någon viss liten mån hos mig själv, och jag inspireras av den hos andra. Är det inte den hängivenheten som för forskning och utveckling framåt? Kan man till exempel bli nobelpristagare i fysik utan att vara fullständigt uppslukad av att leta efter svar? Hängivenhet imponerar på mig.
Imponerad är jag också av den här författardebuten. Det är ett spännande grepp att varva true crime med utlämnande självbiografiska avsnitt och det är just den kombinationen som gör det så bra. Att jag får vara med i författarens vardagsliv gör på något sätt också att den mördade Birgitta känns mer levande… jag vet inte hur det går till men det funkar.
Linda Segtnan 2022. Albert Bonniers förlag.