Det här är den gastkramande berättelsen om skräckens roadtrip från våldet i Acapulco i Mexico till hoppet om att överleva i Maryland USA. Det är en historia om att vara på flykt – om att vara flykting, förtvivlad, utlämnad till människosmugglare och med en desperat längtan att överleva. Med andra ord litteratur med ett högaktuellt ärende i vår tid.
Amerikansk jord är en omtalad roman. I Sverige har den nominerats till Årets bok 2021. I författarens hemland USA väckte den massor av uppmärksamhet när den kom och utsattes också för kritik. Främst för att författaren Jeanine Cummins är en vit amerikan som skriver om Mexikanska flyktingar. Huvudpersonen är dessutom en välutbildad medelklasskvinna, vilket inte stämmer in på den typiske flyktingen från Mexico till USA. Men min tolkning är att hon skriver om att vara flykting och valet av huvudperson illustrerar att det skulle kunna hända även den som tror sig trygg.
Lydia och hennes son tvingas på flykt efter en hämndaktion från en narkotikakartell. Det var ett blodbad där hela hennes övriga familj förintades. Kartellens makt går inte att värja sig mot. Ingen kommer undan dess krav på underkastelse och hämndbegär. Dess parallella samhällsstruktur breder ut sig, tar för sig – och i dess spår följer död och förtvivlan. Även det temat känns obehagligt bekant.
Men allt är inte nattsvart i den här berättelsen. Den handlar i lika hög grad om kärlek och solidaritet. Om beslutsamhet, om att betvinga sin rädsla och göra vad som krävs för att rädda sitt barn. Den handlar om mod – med definitionen att mod innebär att göra det man är skräckslagen för. Dessutom bor mycket skönhet i den, stundtals med ett poetiskt språk och vackra miljöbeskrivningar. Och den är som sagt oerhört spännande, en bra konstrast till den introverta pandemiförpuppningen – att sitta trygg i sitt hem under ett antal månader är kanske inte det värsta som kan hända, trots allt?
Jeanine Cummins 2021. Översättning Molle Kanmert Sjölander. Bazaar förlag.